Long Time No Seee!!!
Shiiit va det var längesen jag bloggade. Det är dåligt jag vet. Men det snurrar runt så sjukt mycket saker just nu att jag knappat hänger med hälften. Men men.. Bara att bita ihop. Det har hänt så sjukt mycket saker också på senare tid. Men en sak är bestämt. Allt gammalt ska raderas och allt nytt är välkomet.
Bla bla bla just nu har jag massa myror i kroppen så detta var egentligen ingen bra blogg time men vem bryr sig. haha..
Förra veckan blev jag fett lurad.. Tjejerna ville åka iväg och gå en mysig runda mitt ute i ingenstans. Jo men visst varför inte tänkte lilla jag liksom. Kommer dit och jag ser alla berg o allt vad det innebär och jag håller på att svimma av.. Typ piper ut "Har ni glömt att jag är höjdrädd" tillbaka får jag att de garvar. SNÄLLA VÄNNER MAN HAR!
Upp för en massa branta berg o backar så det heter duga. Helt plötsligt ska vi hoppa över en massa stenar o gegga. Vad tror ni händer. JAG ÄR FORTFARANDE HÖJDRÄDD. Så jag plurrar och jag vrålar ut att jag aldrig mer ska gå ut och gå mysiga rundor med de.
Jag fick ju snällt fortsätta gå och man hörde slafs slafs i mina skor. Helt geggigt var det. Kändes som jag hade bajs i skon och ändå fortsatte gå. Vad skulle jag göra liksom? Torka mig med löv? De kolla på den vackra utsikten och allt vad det innebar. Det ända jag kollade på var ner i marken. Jag hörde de snackade någonting om att tälta nånstans nåndag. Och aldrig i mitt heliga liv säger jag bara.
Men men efter regn kommer alltid solen som det ju heter. Efter alla äckliga bergsvägar o sånt mög så kom vi fram till jättemysiga vägar.. Plankor som man kunde gå på hela vägen.. Och där var vatten som rann på högersidan.. Åhh ja det var riktigt mysigt och vackert.. Kan tänka mig att sticka dit igen men då får någon bära mig fram till där det var mysigt.. haha..
Detta inlägget skrev jag i förra veckan men glömde visst att publicera det. Efter jag skrivit bloggen har vi hunnit med att sticka till Ängelholm (av alla ställen) och spela minigolf, och en massa annat trams som vanligt. Bio också förresten. Och en massa mys med film och kräng. Nu springer det i benen och jag måste pysa. See ya when I see ya..!!!
Den dagen du läser detta kommer du att vara bra och på benen igen. Rädslan hos oss finns att den dagen kanske aldrig kommer att uppstå, att du kommer bli helt återställd igen. Men man ska ju aldrig säga aldrig? Vi älskar dig och du finns i våra tankar dagarna in och dagarna ut. Du anar inte så oroliga vi är för dig konstant och önskar att du var med oss alltid som förut. Den lilla tiden vi får spendera med dig räcker inte. Vi vill ha mer. Vi är giriga som alltid. Vi vill ha tillbaka dig, Här och Nu!!!
Bla bla bla just nu har jag massa myror i kroppen så detta var egentligen ingen bra blogg time men vem bryr sig. haha..
Förra veckan blev jag fett lurad.. Tjejerna ville åka iväg och gå en mysig runda mitt ute i ingenstans. Jo men visst varför inte tänkte lilla jag liksom. Kommer dit och jag ser alla berg o allt vad det innebär och jag håller på att svimma av.. Typ piper ut "Har ni glömt att jag är höjdrädd" tillbaka får jag att de garvar. SNÄLLA VÄNNER MAN HAR!
Upp för en massa branta berg o backar så det heter duga. Helt plötsligt ska vi hoppa över en massa stenar o gegga. Vad tror ni händer. JAG ÄR FORTFARANDE HÖJDRÄDD. Så jag plurrar och jag vrålar ut att jag aldrig mer ska gå ut och gå mysiga rundor med de.
Jag fick ju snällt fortsätta gå och man hörde slafs slafs i mina skor. Helt geggigt var det. Kändes som jag hade bajs i skon och ändå fortsatte gå. Vad skulle jag göra liksom? Torka mig med löv? De kolla på den vackra utsikten och allt vad det innebar. Det ända jag kollade på var ner i marken. Jag hörde de snackade någonting om att tälta nånstans nåndag. Och aldrig i mitt heliga liv säger jag bara.
Men men efter regn kommer alltid solen som det ju heter. Efter alla äckliga bergsvägar o sånt mög så kom vi fram till jättemysiga vägar.. Plankor som man kunde gå på hela vägen.. Och där var vatten som rann på högersidan.. Åhh ja det var riktigt mysigt och vackert.. Kan tänka mig att sticka dit igen men då får någon bära mig fram till där det var mysigt.. haha..
Detta inlägget skrev jag i förra veckan men glömde visst att publicera det. Efter jag skrivit bloggen har vi hunnit med att sticka till Ängelholm (av alla ställen) och spela minigolf, och en massa annat trams som vanligt. Bio också förresten. Och en massa mys med film och kräng. Nu springer det i benen och jag måste pysa. See ya when I see ya..!!!
Den dagen du läser detta kommer du att vara bra och på benen igen. Rädslan hos oss finns att den dagen kanske aldrig kommer att uppstå, att du kommer bli helt återställd igen. Men man ska ju aldrig säga aldrig? Vi älskar dig och du finns i våra tankar dagarna in och dagarna ut. Du anar inte så oroliga vi är för dig konstant och önskar att du var med oss alltid som förut. Den lilla tiden vi får spendera med dig räcker inte. Vi vill ha mer. Vi är giriga som alltid. Vi vill ha tillbaka dig, Här och Nu!!!
♥ XoXo Nikki... ♥
Kommentarer
Trackback
