NikkiLicious -The One And Only!!!

You name it... Kalla det vad du vill kalla det men för mig är det otrohet.. Alla har väl varit otrogna någon gång?? Eller?? Nej inte jag.. Men vart går egentligen gränsen till otrohet?? Finns det någon regelbok?? Är det en självklarhet??

Igår hörde jag "Nikki du är otrogen på Piccaboo". För det första, I´m free like a bird. För det andra, hur är man otrogen på en mingelsida?? Okey sex snack och sånt är ju liksom helt uteslutet för min del, iaf på Picca.. hahaha..
Nej men asså.. Vart går gränsen när det gäller internet?? När man vill ses och pratar sex och känner en viss nyfikenhet och attraktion då är det väl på väg åt fel håll eller är det bara jag som tycker det?? =///

Otrohet är någonting jag aldrig har förstått mig på och antagligen aldrig kommer förstå mig på. Alla har varit i den sitsen säger folk till mig, ehhh nej inte jag, är jag den enda?? Men i dagens läge känns det som vardagsmat. Det är nästan chockerande att man aldrig har varit otrogen. När jag får frågan har du aldrig varit otrogen och svarar nej så trillar ju folk ner från stolen eller så tror de inte mig. Why not??

Personligen när jag väl hittar någon som jag tycker om jättemkt så fastnar mina ögon för den personen. Jag tycker inte någon annan ser bra ut, intresset fastnar helt enkelt inte på det viset. När jag väl hittar nya "kandidater" som jag tycker ser bra ut eller när det växer en ny nyfikenhet hos mig då vet jag att det är något fel mellan mig och den "första". Någonting som jag inte förstår heller är att man kan vara otrogen mot sin partner och sen kunna titta denna i ögonen och låtsas som ingenting har hänt. Aldrig i min värld, jag hade mått så sjukt dåligt över att jag går bakom ryggen på någon som älskar mig.

Hur kan man vara så känslokall?? Jag har sett med egna ögon hur någon först har träffat personen han/hon är otrogen med, sen komma hem till sin partner och säga "Jag älskar dig mest av allt, finns ingen annan jag vill ha." Hur fan kan man ljuga någon så där kallt rakt upp i ansiktet utan att ha dåligt samvete. Om man nu vill vara med någon annan varför inte avsluta det första??

Men det känns som om folk springer runt och säger "Jag älskar dig" hej vilt bara för det ska vara så och för det låter bra. Folk är kära var och varannan dag. Först är de jättekära och blir tillsammans och älskar varann överallt annat. Sen gör de slut och gråter i en dag. Två dagar efter älskar de någon annan likamkt. Jag fattar inte hur sånt fungerar?? Jag önskar jag själv var en sån, som lätt kunde släppa in ngn o "älska" och sen släppa ut de och "älska" ngn annan. Varför fungerar inte jag så??

När jag faller för ngn så faller jag riktigt djupt. In deep shit liksom.. haha.. Nej men asså så.. visst har jag haft falska fjärilar i magen men sånt känner jag av ganska fort. När det är äkta, jag är förvirrad, inte kan beskriva med ord osv osv då vet jag att det är rätt. Det har inte hänt så ofta, men det är väl det som är äkta antar jag eller??

Otrohet är iallafall någonting jag aldrig kommer förstå, någonting som jag hatar och något jag aldrig kommer delta i. Man ska aldrig säga aldrig jag vet, men här är jag för en gångs skull hundra procent säker. Jag har nog sett alldeles för mkt med egna ögon därför skrämmer det mig så fruktansvärt mkt.

-När jag älskar honom då älskar jag verkligen honom och vill bara vara med honom och absolut ingen annan. Vill jag vara med någon annan så älskar jag honom inte så djupt som jag tror att jag gör. För älskar jag honom så vill jag absolut inte skada honom och otrohet skadar. Det vet alla. Både du och jag!!!


Amor Vincit Omnia - Kärleken Övervinner Allt!!!






♥ XoXo Nikki.. ♥