NikkiLicious -The One And Only!!!

Saker och ting blir aldrig som jag har tänkt mig. Varför? Varför ska ödet och livet alltid leka med mig? Ända sen dagen jag var sperma har livet fuckat med mig, jag menar allvar. Men den historien tar vi en annan gång. =)

Idag är det en sån konstig dag där tankarna bara snurrar rundor, de hittar varken ut eller in. Har varit sjukt duktig och städat idag fast jag har mega ont i magen att jag bara vill hänga mig.

Allt har en mening och man kan ju inte mer än att hålla med eller?? Jag tycker iallafall att det stämmer, även om det kanske tar tid innan man ser själva syftet men förr eller senare dyker det alltid upp. När en dörr stängs öppnas alltid en annan. Hur svårt och jobbigt det än är för stunden att gå vidare och verkligen tro på att det kommer att bli bra så kommer det verkligen att bli bra igen. Hur många gånger har vi inte fallit och sagt att vi inte orkar mer men ändå orkat resa oss upp och fortsätta att bita ihop eller hur??!!

Jag har sagt det tusen gånger innan och jag säger det igen.. År 2007 har varit sjukt händelserikt för mig. Jag har verkligen fått genomgå saker som jag aldrig någonsin i min vildaste fantasi kunde fantisera om. Det har hänt mest dåliga saker men som sagt från allt det onda kommer det något gott.

Jag har förlorat fyra personer som en gång betydde allting för mig. Jag tyckte mitt liv var över och jag orkade verkligen inte, hur skulle jag någonsin kunna glömma och gå vidare?? Det var helt hopplöst för mig, det enda som gjorde att jag verkligen bestämde mig att ta mig från botten av bottens botten var och är min mamichullo och papichullo. Utan de hade jag aldrig klarat det. Jag ligger fortfarande på riskzonen av bottens botten men jag har kommit upp en bit iallafall och det är alltid något.

Jag vet inte om jag någonsin kommer bli återställd. Ärren kommer alltid finnas kvar. Gå vidare håller jag på med. Men att glömma det kommer jag aldrig att göra. Under hela min livstid har jag alltid haft folk runt omkring mig som vill skada mig. Oftast ser man alltid varningstecken men jag är för trög för att förstå och backa direkt. Jag tror inte det finns så elaka människor så jag förbiseer det hela. Hänt mig miljoner gånger ändå lär jag mig aldrig.

Även om jag inte lär mig så är det tur att jag blir starkare för varje händelse som sker iallafall.

De fyra människorna som en gång betydde allt för mig, de existerar inte i min värld längre. Vad som än händer och sker i framtiden, jag kommer aldrig falla tillbaka. Fast de en gång var mitt liv. De var som maskinen som höll mig vid liv. Sladden drogs ur och jag dog. Men jag återupplivades och fick order om att inte ge upp och här är jag idag.

Man måste förlora något gammalt för att något nytt skall dyka upp. På bara detta året har jag fått sjukt många nya vänner.

Johanna a.k.a Glitterdrink på Picca.

Johanna som är min halva, vi har varit bekanta innan och haft gemensamma vänner men aldrig umgåtts själva. Helt plötsligt hände någonting en dag och nu har vi minnen för livet. Det går inte en dag utan att vi ses eller pratar. Annars är det ngt som inte stämmer. Bästa kompisar har man haft sen barnsben men aldrig har jag varit så sjukt fäst vid någon tjejkompis. Hon är verkligen den som finns för mig oavsett var, när och hur. Gör jag fel så stöttar hon mig och visar mig den rätta vägen. Gråter jag har hon en axel. Skrattar jag, skrattar hon med. Lyckas jag med något och är glad/lycklig är hon också det från hjärtat och inget falsk Grattis och leende på läpparna. Hon är verkligen den som aldrig skulle kunna skada ett enda hårstrå på mig ens. Älskar henne gör jag överallt annat. Förutom att jag är gul och hon är vit så är vi som syskon. Fast vi kommer alltid överrens.. =))

Sarah a.k.a Dara på Picca, killen ingen aning=), Laura a.k.a Lkey på Picca.

Laura och Sarah.. Är två sjuka brudar, ja de är sjukare än mig, då är det katastrof. Laura pratade jag först med på Picca, Sarah kom som en bonus.. =)) Pratade med henne först på Picca och vi sa vi skulle hälsa om vi såg varann ute men blir ju som sagt aldrig av. Sen helt plötsligt började vi på samma jobb och där stod hon "Hej jag vet vem du är, Du är BabyNikki va?" Min första tanke var denna bruden är knas, lönt o fråga när du bara kan gissa o antagligen redan vet, det står Nikki på min namnbricka och du har säkert sett mig på Picca. Eftersom på den senaste tiden då hade så många känt igen mig från Picca och jag tyckte det var jobbigt. Ville ju vara anonym så mkt som möjligt. Hahaha. Sen sa hon att hon är Lkey och det förklarade liksom allting. Utan att jag ens märkte något så blev vi alla tre snabbt jättebra vänner på jobb. Jag vet att de också alltid finns där för mig och backar upp mig oavsett vad. När jag har haft jobbiga dagar och kommer till jobb och mår dåligt får de mig alltid på andra tankar och får mig alltid att lämna stadt med ett äkta leende på läpparna. Det är vänskap från hjärtat..

Carro a.k.a Caliiina på Picca..

Har ingen bild på henne just nu men det kommer. .=)) Hon är läcker iaf.. =))

Caroline är den fjärde bruden jag kommit nära detta året. Vi gick EBS (Europeiska bartenderskolan) tillsammans. Hon var den första jag såg när jag kom dit och vi väntade på Toni utanför. Hon stod en bit ifrån och jag tänkte gå fram och hälsa men visste inte om hon skulle vara elev eller inte så jag gjorde inte det. Hon kanske bara väntade på någon då hade hon tyckt jag var sjukt skadad i huvet. Hahaha. Hur som helst skolan började, visst vi hälsade lite och pratade lite. Men eftersom jag alltid har problem med tjejkompisar så kanske jag inte direkt dök och ville bli best friends med tjejjerna. Utan det var bara ytligt. Fram tills en dag jag kom till skolan och hade varit borta i tre dagar, kom gåendes och pratade i telefonen på morgonen. Då kommer Carro fram och kramar mig och säger "Va kul och se dig igen gumman". Blev helt chockad. Vi hade ju inte haft den kontakten innan. Men jag är glad att hon gjorde det, för från och med den kramen så kom vi varann bara närmare och närmare. Vi stack och lunchade själva och pratade massor. Sen dess har det bara klickat. För varje dag som går så tycker jag bara om henne mer och mer och märker hur lika vi är. Det är riktig vänskap som bara växer och blir starkare.


Jag är så sjukt glad att jag har gett de här människorna en ärlig chans och släppt in de i mitt liv. Jag har en dålig erfarenhet av nya vänner, speciellt tjejjer. Men ibland så bara klickar det direkt och det går inte att förklara. Men det är då det är rätt och äkta. *LOVE*