Två Steg Fram Ett Steg Bak...
Det är just såna steg jag har tagit med dig under den senaste tiden... Igår bestämde jag mig för att vi skulle tala klarspråk och veta vart vi står... Men som vanligt så pratar du i labyrinter... Jag lade fram alla korten på bordet till dig... Du fick göra ett slutgiltligt beslut... Du fick bestämma hur VI skulle göra... Du fick sista ordet i vårt "förhållande"... Men du visste inte... Först säger du att du aldrig kan förlåta mig till hundra procent för misstaget jag gjorde... En minut efter säger du: så som det känns just nu iaf... Sen säger du att tiden läker alla sår.. Jag säger emot och du säger klart det gör.. Men det gör det ju inte om du inte kan förlåta mig till hundra procent för det jag gjort???!!!!
Jag tänker på dig och oss och hur vi brukade ha det...
varje morgon när jag vaknar...
varje kväll innan jag lyckas somna efter många tankar...
Det känns som allt jag tittar på och rör vid påminner om dig...
-Känslomässigt kommer jag aldrig ge upp dig... Känslorna kommer alltid finnas kvar för dig.. Ett tomrum som aldrig kommer kunna fyllas ut... En evig plats i mitt hjärta har du fått oavsett vad... Men jag orkar verkligen inte mer.. Jag har gjort så mkt för dig.. Igår lade jag ut dem sista korten på bordet till dig.. Jag orkar inte gå fram och tillbaka längre.. Nu har jag bestämt mig att jag verkligen ska gå vidare.. och det gör jag utan dig... jag ska inte trilla tillbaka längre... Oavsett vad du kommer säga nästa gång vi ses eller pratar så har jag gjort mitt val.. Jag har väntat länge nog på att du ska ta ett beslut ett men jag orkar inte vänta längre... Det gör fruktansvärt ont... Men som sagt allt har en mening... Tiden lär utvisa vad den meningen innebär.. Och du kan inte klandra mig för mina framtida beslut...
varje morgon när jag vaknar...
varje kväll innan jag lyckas somna efter många tankar...
Det känns som allt jag tittar på och rör vid påminner om dig...
-Känslomässigt kommer jag aldrig ge upp dig... Känslorna kommer alltid finnas kvar för dig.. Ett tomrum som aldrig kommer kunna fyllas ut... En evig plats i mitt hjärta har du fått oavsett vad... Men jag orkar verkligen inte mer.. Jag har gjort så mkt för dig.. Igår lade jag ut dem sista korten på bordet till dig.. Jag orkar inte gå fram och tillbaka längre.. Nu har jag bestämt mig att jag verkligen ska gå vidare.. och det gör jag utan dig... jag ska inte trilla tillbaka längre... Oavsett vad du kommer säga nästa gång vi ses eller pratar så har jag gjort mitt val.. Jag har väntat länge nog på att du ska ta ett beslut ett men jag orkar inte vänta längre... Det gör fruktansvärt ont... Men som sagt allt har en mening... Tiden lär utvisa vad den meningen innebär.. Och du kan inte klandra mig för mina framtida beslut...
Kommentarer
Trackback
