Känslorna Tar Över...
Har lekt Dr. Love till den älskade kusinen. Kärleksproblem så gulligt. Varför är man så bra på att ge råd men så dålig på att själv lyssna på dem? Jag har alltid varit jätte stark och alltid sagt att så fort jag fäller tårar för någon så lägger jag ner projektet. Men denna gången har jag sjunkit sååååååååååååå lågt att jag inte känner igen mig själv. Är mina känslor för honom verkligen så starka att det är värt det? Kommer det verkligen bli bättre med tiden och jag då känner att allt jag genomgått verkligen inte varit helt i onödan? Just nu gör det så fruktansvärt ont att tänka på dig.
Tog Upp Gammal Kontakt igen.
Massa Sms.
Massa Samtal.
DubbelDejt.
Fika.
Festade.
Umgicks & Slappade.
Du Åkte Iväg. Skulle Vara Borta En Månad.
Jag Saknade.
Sms På Sms På Sms.
Samtal På Samtal På Samtal.
Du Blev Kall.
Hon Dök Upp I Ditt Liv Igen.
Vi Skulle Vara Vänner.
Hördes Inte Av På Några Dagar.
Du Började Höra Av Dig Igen.
Du Blev Gullig Igen.
Jag Undrade?
Du Skulle Komma Hem Tidigare.
Du Fråga Om Vi Skulle Ses.
Ja Fråga Som Vänner?
Du Sa Du Ville Se Om Det Fanns Känslor.
Vi Träffades. Fjärilarna Kom Tillbaka.
Jag Drack FÖR Mkt Vin.
Jag Messa Dig O Tala Om Hur Mkt Du Betyder.
Du Blev Glad.
Jag Fråga Om Vi Skulle Ses.
Du Visste Inte.
Jag Blev Ledsen.
Jag Drack MKT Mer Vin.
Jag Gjorde Ett STORT Misstag.
Du Bad Mig Aldrig Höra Av Mig Mer Utan Att Ja Ens Fick Förklara.
Jag Försökte.
Du Brydde Dig Inte.
Du Fyllde År.
Jag Gav Present Och Brev (Mitt ENDA Sätt Att Få Förklara).
Ja Smsa På Valborg O Fråga Om Du Aldrig Kommer Förlåta Mig.
Du Skrev Du Inte Orkar Bry Dig Mer.
Jag Blev Glad, Men Visste Det Inte Var Så Enkelt.
Jag Tyckte Du Var Krängd O Fråga Varför.
Du Sa Du Inte Förlåtit Mig.
Jag Blev Ledsen IGEN.
När jag sa att det kanske blir bättre mellan oss med tiden eller så kanske det aldrig blir bättre och att jag inte orkade mer sa du:
"Vi får ge det lite tid bara.. det blir nog bra nån gång.."
Läker tiden VERKLIGEN alla sår?
Jag har verkligen skiiit svårt att verkligen falla för ngn o verkligen hålla kvar vid det. Dejtar folk, tror jag är jätte intresserad, men när ja fått all uppmärksamhet är ja inte intresserad längre och det är inte roligt längre. Då rymmer jag vidare. Den enda jag föll PLADASK för efter redan första gången jag såg honom är Jeppe. Det var nio månader sen vi bestämde oss för att gå skilda vägar men fortf. känner jag jätte starkt för honom. Det gör ont att tänka på det ibland. Men jag har nog lärt mig att leva med det I guess.. Han kommer som sagt alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Det är just därför ja inte fäster mig vid folk, har jag väl fäst mig så kan ja inte släppa taget.
-Jag föll pladask. Han kom snabbt in i mitt liv. Vi messa o snacka VARJE dag. Fjärilar i magen varje dag i ETT år. Var som nykär varje gång ja såg honom. Slutade aldrig tänka på honom. Han fick en evig plats i mitt hjärta.
Nio månader efter har jag fortf. inte glömt honom för fem öre. Och inte heller släppt in någon annan. Tills jag träffade HONOM. Gissa vad han heter? Jo JESPER han också. Bonus är att dem fyller år på samma dag också.
-Vadå läskigt liksom. Jo tack.
